Everyday is like sunday
Tack Morrissey, du har räddat mitt liv.
Söndag igen. Känns som det var igår.
Mår lika risigt som jag gjorde förra söndagen.
Kan inte komma ihåg senast jag gjorde något bra på en söndag.
När jag senast hade på mig något annat än pjamas och raggsockor.
När jag senast inte spenderade dagens första 6 timmar framför tv:n.
Kalla mig lat och patetisk men... HAH! När senast brydde jag mig på en söndag?
Och sen då? Damernas störtlopp på tv. Grattis Anja. Detta trodde jag inte om mig själv, att jag någonsin skulle skriva. Men det var faktiskt kul. Det är en sjuk sport. 67 graders lutning. BAH! Det är sinnessjukt!
Den här helgen var en bra helg.
I fredags skulle jag ha sista intervjun med en ung tjej. Klockan 1.
Står utanför vid ingången och väntar på henne.. Väntar.. fryser...väntar... fryser... 20 minuter går och jag beslutar mig för att, stelfrusen som jag nu var, gå in på kontoret och ringa människan.
Ringer 5 gånger innan människan svarar. När jag presenterar mig säger hon:
Va? Ahaaa... ehh det har jag glömt bort.. så jag kommer inte.
Mmm okej svarar jag väldigt buttert, det var ju bra att du hörde av dig till mig, så jag visste, och sluppit stå och vänta. Ahhh eeehh.. mmm m... m.. men jag har glömt bort ditt nummer. (hmm, människan skrev ju upp det när jag ringde och bokade intervjun??)
Svarade då med att jag skulle höra av mig om jag var intresserad av en ny intervju.
Tror hon fattade att hon var körd. HAH! Men fucking rätt åt henne. Hur fan kan man vara så oansvarig?
Visserligen var det skönt att slippa anställa henne och sen komma fram till att hon ej är pålitlig/ansvarsfull.
Men som sagt. fetdålig stil, det finns måånga andra som hade kunnat komma på intervjun. Att hon inte förstod att vi valde ut henne, och 3 till av ca 150 sökande.
Nu återstår det några fler intervjuer, vi måste ha någon som kan jobba extra på vardagar och helger.
Så mer och mer jobb... suck..
Efter att vi var klara där så åkte jag in mot stan. Träffade Malin och hennes bror på bussen, bestämde att vi skulle mötas upp i helgen. Åkte in till stan och träffade Cattis. Brände pengar jag inte hade.
But hey! It's for a good cause maaan! We're goin LULEEEE!!!!!
Efter det gick vi till vårat Bamboo och åt. Urmysigt.
Åkte och sov hos Cattis. Vaknar vid 8 och gör iordning mig. Darrig och med huvudvärk sätter jag mig på tunnelbanan och åker och åker och åker. Fasen vad tid det tog. Sitter och funderar på om jag överlever eller inte. Försöker läsa min bok, men bokstäverna bara hoppar fram och tillbaka.
Kommer till slut hem, ligger ett tag framföt tv:n och tycker synd om mig själv. Piggnar till och pratar med Malin. Vet inte hur det gick till, men vi missförstod varandra helt. Som jag förstod det var ingenting planerat eller bokat. Men vi hade tydligen bestämt att vi skulle ses i stan vid 10.
Åkte hem till Cattis, kom dit vid halv 10-tiden. Tar en kopp te och har urmysigt med favogumman... Ringer Malin 5 i 10 och kollar vart hon är, hur hon känner osv. (Var så o-taggad på att åka ut å ränna på stan) Så säger hon att hon står och väntar på mig på centralen. Fasen! Ja, det var bara att sätta sig på tunnelbanan och åka till henne. Hade inte mage att säga åt henne att åka hem igen.
Usch, kände mig så värdelöst, hur jag än gjorde skulle någon bli ledsen.
Satans vad elak jag kände mig när jag lämnade Cattis i sticket, men.. nae jag var nästan tvungen.
Hade dock gärna stannat och bara suttit inne i värmen och snackat skit. Det hade vart mysigt. Väl behövligt. Men så blev det som det blev. Fuck.
Åker hur som helst och träffar Malin som fick sitta och vänta på mig i 45 minuter alldeles ensam på centralen. Vi gick till Fridays och drack god drink, gick igenom allt och alla som behövdes pratas om, jag har verkligen saknat den tjejen. Har glömt bort hur bra relation vi egentligen hade. Det är synd, vi måste ses mer.
När Fridays stängde gick vi bort till Harry B James, aldrig vart där men har hört om stället. ÅÅ! Det var så underbart. Ett sånt bra ställe att vara på tillsammans med Malin.
Pudelrockare, leopardtights, tuperat hår, nitar, kajal, converse, korta kjolar. Såna underbara människor. Ibland undrar jag varför inte jag blev en renodlad rocker. Haha!
Vi hade hur kul som helst. Jag som älskar att sitta och titta på folk, bara observera och bevaka, njöt i fulla drag. Ett helt annat folkslag, alla är accepterade. Ingen press liksom. Strunt samma om du inte kan dansa, alla röjde ju. Strunt samma om du är ful som stryk, det är ingen som lägger märke till det. Strunt samma om du sitter i rullstol, det är okej.
Det är så fucked up. Såna människor går inte på Stureplan. Det är egentligen synd.
Alla snofsiga, vackra och finklädda männsikor borde få sig en touch av verkligheten.
Någon borde dra ut silverskeden ur arslet på dem.
Söndag igen. Känns som det var igår.
Mår lika risigt som jag gjorde förra söndagen.
Kan inte komma ihåg senast jag gjorde något bra på en söndag.
När jag senast hade på mig något annat än pjamas och raggsockor.
När jag senast inte spenderade dagens första 6 timmar framför tv:n.
Kalla mig lat och patetisk men... HAH! När senast brydde jag mig på en söndag?
Och sen då? Damernas störtlopp på tv. Grattis Anja. Detta trodde jag inte om mig själv, att jag någonsin skulle skriva. Men det var faktiskt kul. Det är en sjuk sport. 67 graders lutning. BAH! Det är sinnessjukt!
Den här helgen var en bra helg.
I fredags skulle jag ha sista intervjun med en ung tjej. Klockan 1.
Står utanför vid ingången och väntar på henne.. Väntar.. fryser...väntar... fryser... 20 minuter går och jag beslutar mig för att, stelfrusen som jag nu var, gå in på kontoret och ringa människan.
Ringer 5 gånger innan människan svarar. När jag presenterar mig säger hon:
Va? Ahaaa... ehh det har jag glömt bort.. så jag kommer inte.
Mmm okej svarar jag väldigt buttert, det var ju bra att du hörde av dig till mig, så jag visste, och sluppit stå och vänta. Ahhh eeehh.. mmm m... m.. men jag har glömt bort ditt nummer. (hmm, människan skrev ju upp det när jag ringde och bokade intervjun??)
Svarade då med att jag skulle höra av mig om jag var intresserad av en ny intervju.
Tror hon fattade att hon var körd. HAH! Men fucking rätt åt henne. Hur fan kan man vara så oansvarig?
Visserligen var det skönt att slippa anställa henne och sen komma fram till att hon ej är pålitlig/ansvarsfull.
Men som sagt. fetdålig stil, det finns måånga andra som hade kunnat komma på intervjun. Att hon inte förstod att vi valde ut henne, och 3 till av ca 150 sökande.
Nu återstår det några fler intervjuer, vi måste ha någon som kan jobba extra på vardagar och helger.
Så mer och mer jobb... suck..
Efter att vi var klara där så åkte jag in mot stan. Träffade Malin och hennes bror på bussen, bestämde att vi skulle mötas upp i helgen. Åkte in till stan och träffade Cattis. Brände pengar jag inte hade.
But hey! It's for a good cause maaan! We're goin LULEEEE!!!!!
Efter det gick vi till vårat Bamboo och åt. Urmysigt.
Åkte och sov hos Cattis. Vaknar vid 8 och gör iordning mig. Darrig och med huvudvärk sätter jag mig på tunnelbanan och åker och åker och åker. Fasen vad tid det tog. Sitter och funderar på om jag överlever eller inte. Försöker läsa min bok, men bokstäverna bara hoppar fram och tillbaka.
Kommer till slut hem, ligger ett tag framföt tv:n och tycker synd om mig själv. Piggnar till och pratar med Malin. Vet inte hur det gick till, men vi missförstod varandra helt. Som jag förstod det var ingenting planerat eller bokat. Men vi hade tydligen bestämt att vi skulle ses i stan vid 10.
Åkte hem till Cattis, kom dit vid halv 10-tiden. Tar en kopp te och har urmysigt med favogumman... Ringer Malin 5 i 10 och kollar vart hon är, hur hon känner osv. (Var så o-taggad på att åka ut å ränna på stan) Så säger hon att hon står och väntar på mig på centralen. Fasen! Ja, det var bara att sätta sig på tunnelbanan och åka till henne. Hade inte mage att säga åt henne att åka hem igen.
Usch, kände mig så värdelöst, hur jag än gjorde skulle någon bli ledsen.
Satans vad elak jag kände mig när jag lämnade Cattis i sticket, men.. nae jag var nästan tvungen.
Hade dock gärna stannat och bara suttit inne i värmen och snackat skit. Det hade vart mysigt. Väl behövligt. Men så blev det som det blev. Fuck.
Åker hur som helst och träffar Malin som fick sitta och vänta på mig i 45 minuter alldeles ensam på centralen. Vi gick till Fridays och drack god drink, gick igenom allt och alla som behövdes pratas om, jag har verkligen saknat den tjejen. Har glömt bort hur bra relation vi egentligen hade. Det är synd, vi måste ses mer.
När Fridays stängde gick vi bort till Harry B James, aldrig vart där men har hört om stället. ÅÅ! Det var så underbart. Ett sånt bra ställe att vara på tillsammans med Malin.
Pudelrockare, leopardtights, tuperat hår, nitar, kajal, converse, korta kjolar. Såna underbara människor. Ibland undrar jag varför inte jag blev en renodlad rocker. Haha!
Vi hade hur kul som helst. Jag som älskar att sitta och titta på folk, bara observera och bevaka, njöt i fulla drag. Ett helt annat folkslag, alla är accepterade. Ingen press liksom. Strunt samma om du inte kan dansa, alla röjde ju. Strunt samma om du är ful som stryk, det är ingen som lägger märke till det. Strunt samma om du sitter i rullstol, det är okej.
Det är så fucked up. Såna människor går inte på Stureplan. Det är egentligen synd.
Alla snofsiga, vackra och finklädda männsikor borde få sig en touch av verkligheten.
Någon borde dra ut silverskeden ur arslet på dem.
Kommentarer
Trackback